Logotypen för denna webbsida Till startsidan
Start för innehåll

Hällristningar – hugget i sten

För 6 000 år sedan satte sig någon ner på en berghäll vid en bäck. Hon eller han tittade ut på den vackra utsikten över sjön och bergen. Sen knackades en bild av en älg in i stenen, som sen fick sällskap av flera älgar. Dessa hällristningar har därefter kunnat beundras i många generationer.

Bokbuss hällristningIdag har en utav dessa älgar valts ut till symbol för Krokoms kommun. Den ingår i kommunvapnet och pryder bland annat bokbussen.

Hällristningar är egentligen ett felaktigt namn.

De flesta hällristningar är knackade in i berget med hjälp av en mindre sten, inte ristade. Men det finns en del ristade bilder också, till exempel den stora älgen vid Gärde i Krokoms kommun.Gärde älg

Bor man här i Jämtland och är intresserad av att se hällristningar kan jag rekommendera ett besök i Nämnforsen, Ångermanland, eller på närmare håll Glösa i Krokoms kommun.

Sverige har även, sen 1994, ett världsarv som berör hällristningar. I Tanums kommun i Bohuslän där det finns en stor koncentration av ristningar, över 500 hällristningsplatser med 10 000-tals bilder.

Stenålder och bronsålder

Tossene hällristningI norra Sverige är hällristningarna oftast från stenåldern och härstammar från en jägar- och fångst kultur.

Typiska motiv är vilda djur som älgar, björnar och renar.

I södra Sverige har man mest bronsåldersristningar med bilder från ett jordbrukssamhälle, till exempel plogar och tamboskap.

Gemensamt för bägge kulturerna är bilder på båtar och människor. Och att Bråstad hällristningristningarna oftast gjordes i anslutning till vatten. I norrland knackade man in bilderna vid forsar och andra vattendrag.

I södra Sverige i vad som på den tiden var havsvikar. Men efter landhöjningen som skett under 3 000 år ligger dem en bit inåt landet.

Många frågetecken

Det mest fascinerade, enligt mig, med hällristningarna är alla frågor dem skapar.

Vilka var det som knackade in dem? Det kan ha varit en uppgift reserverad för schamaner eller speciella konstnärer.

Man talar ibland om en konstnärs speciella stil och man tror sig kunna härleda flera olika hällristningslokaler till en och samma person.

Vad betyder dem? Många ristningar kan vi se vad de föreställer: båtar, älgar, människor.

Man kan till och med tidsbestämma ristningen efter hur båten ser ut eller hur männens svärd är utformade genom att jämföra med arkeologiska fynd som har kunnat dateras.

Andra ristningar är mer mystiska och svårtolkade. Och även om vi kan se vad bilden föreställer kan det vara svårt att veta vad den bakomliggande betydelsen var.

Bråstad hällristning fotsulaEtt bra exempel är fotsulor. Fotsulor finns avbildade på flera ställen i Sverige. Men är det ”bara” en bild av fotsulor.

Det kan vara en symbol för en person som är för mäktig att avbilda, en gud.

Eller så kan det vara ett tecken på ägandeskap. Kontexten i vilken de skapades är borta och det gör det svårt att förstå meningen bakom symbolerna.

Varför knackade man in dem i berg? Det kan vara markeringar till andra folk att här bor vi. Eller var det för vår skull – din och min? För att vi också skulle få en chans att ”läsa” bilderna. Att dem skulle finnas kvar för alltid.

Varför skulle de annars ha knackat in dem i sten, som är så hårt. Hade varit lättare att karva ut dem i trä, eller rita dem i sanden. Men trä vittrar sönder och vatten och vind raderar det som står skrivet i sanden, medan stenen var för evigt.

Dokumentation

Men ingenting varar riktigt för evigt. Sten vittrar även den sönder, fast det går långsamt.

Den kan också förstöras av is som spräcker den, eld som spränger den eller människan som vill bygga en väg eller hus över den. Därför är det viktigt att dokumentera ristningarna.

Dokumentationen kan också förändras över tid, en tolkning som gjordes på 1800-talet kan se helt annorlunda ut än en som görs idag. De vanligaste teknikerna för dokumentation i Sverige är frottage och kalkering, ofta används båda för att få bästa resultat.

Frottage innebär att man lägger ett papper över ristningen och drar med karbonpapper över för att få fram ett avtryck. Det är samma princip som barnleken att lägga ett mynt under papper och dra med en blyertspenna över för att få fram bilden.

Innan man gör en kalkering brukar man nattlysa hällen med ristningarna. Nattlysning är precis vad det låter som. Man beger sig ut på natten med stora ficklampor och lyser utmed hällen från en låg höjd för att få fram ett släpljus. Då framträder alla fördjupningar i hällen tydligt.

Man markerar alla ristningarna med krita och dagen efter kan man i dagsljus göra en slutgiltig tolkning av ristningen. Frottage-pappret kan också användas som stöd i denna process. Därefter målar man i ristningarna med en vit kritfärg som försvinner vid nästa regn.

Sen lägger man på en genomskinlig plastfilm och kalkerar över figurerna. Även andra kännetecken som sprickor, hällkanter och väderstreck anges på plasten. Plastfilmerna scannas sen in i en dator och därmed är ristningen dokumenterad.
Bro kalkad ytaBro hällristning frottageBro hällristningar nattfoto

Bilderna på bokbussen och älg vid Gärde är tagna av artikelförfattaren.

Övriga bilder är hämtade från Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar - www.hallristningar.se

Text: Johanna Johansson

Om hällristningar

  • Hällristningar i gränsbygd

    Klicka här för att läsa mer om tipset Hällristningar i gränsbygd.

    Välkommen att ta del av hällristningarnas fantastiska värld i denna vackra och innehållsrika bok.

    Av: Hygen, Anne-Sophie
  • Freja

    Klicka här för att läsa mer om tipset Freja.

    Följ med till en annan tid. En tid då magin genomsyrar människornas liv, där bäcken talar till dig, när nornorna väver livets tråd och gudinnan är den högsta.

    Av: Hildebrandt, Johanne

Mera hällristningar

  1. Berghällarnas bildvärld (2006)

    Omslagsbild för Berghällarnas bildvärld
    nordisk hällristningsbok

    Av: Rask, Lars

    Språk: Svenska
    Klicka för att sätta betyg på Berghällarnas bildvärld.
    Hylla: uJb
    1. Bok (4 st) Bok (4 st), Berghällarnas bildvärld
  2. Hjul på hällar (2005)

    Omslagsbild för Hjul på hällar

    Av: Nilsson, Lars Erik

    Språk: Svenska
    Klicka för att sätta betyg på Hjul på hällar.
    Hylla: Jc
    1. Bok (7 st) Bok (7 st), Hjul på hällar
  3. Vägen till Glösa (2006)

    Omslagsbild för Vägen till Glösa
    en berättelse om stenåldersfolkets liv och deras tankar om hällbilder

    Av: Lofterud, Curt

    Språk: Svenska
    Klicka för att sätta betyg på Vägen till Glösa.
    Hylla: Hcg
    1. Bok (7 st) Bok (7 st), Vägen till Glösa
  4. Hällmålningarna i Jämtland och Ångermanland (1976)

    Omslagsbild för Hällmålningarna i Jämtland och Ångermanland
    1. Bok (1 st) Bok (1 st), Hällmålningarna i Jämtland och Ångermanland
  5. Hällristningar och hällmålningar i Sverige (1994)

    Omslagsbild för Hällristningar och hällmålningar i Sverige
    1. Bok (6 st) Bok (6 st), Hällristningar och hällmålningar i Sverige

Besökarnas kommentarer

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Inga kommentarer lämnade